Ulf Lundell — En Dag När Du Öppnar Din Dörr letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "En Dag När Du Öppnar Din Dörr" de Ulf Lundell.
Letra
En dag när du öppnar din dörr
Stirrar du in i en pistol
Och i en splittrad sekund
Innan allt blir en blodröd sol
Kommer livet du levt, tillbaks som en film
Hur du ville det och hur det blev
Och en sista gång skrattar du till
Åt dina futtiga små spel
Varför föds en sån som du?
Vem gjorde dig till den du är?
Och vem är hon den där, din fru?
Hon som alltid finns i skuggan brevé
Det var tjära och fjäder för dig gång på gång
Men du lyckades alltid tvätta dig ren
Du försvann och var borta och dök upp igen
I nya kläder, på en annan scen
En dag när du öppnar din dörr
Står du själv där med pistol i hand
Och ni möts, blick emot blick
Och ni skrattar torrt åt varann
Och innan skottet går av
Hinner du fråga dig själv
Vem av er två som var du
Och vad det du gjort tjänade till
Och vem var din mor, vem var din fru?
I dina rutiga byxor och för trånga kavaj
Och din kunskap om precis allt
Ska du alltid leva vidare
Och alltid vara flest
Och alltid slicka i dig jordens salt
Och ditt skratt ska rulla som vissna löv
Genom parker och över torg
Och din hand ska alltid vara där
När vingarna knäcks
Och äggen läggs i en korg
En dag när du öppnar din dörr
Blir du skjuten av dig själv
Och så flyttar du in i ditt hus
Och har snart handen upp
Under din frus kjol
Men inte heller hon är den
Hon en gång var
Och i vardagsrummet står dina barn
Och deras ögon är kalla
Som om dom redan dött
Och du säger: Det är ju jag, er far
En dag när du öppnar din dörr
Ska du be om skottet till slut
Men nu är det redan försent
Det finns inte längre nån väg ut
Tradução da letra
Um dia quando abrires a porta
A olhar para uma arma
E numa fracção de segundo
Antes que tudo se transforme num sol vermelho sangue
Will the life you've lived, come back like a movie
Como querias e como acabou
E uma última vez RIS
Para os teus joguinhos mesquinhos
Porque é que alguém como tu nasceu?
Quem te fez quem és?
E quem é ela, a tua mulher?
Ela, como sempre, está à sombra, brevé.
Era alcatrão e pena para ti vezes sem conta.
Mas sempre conseguiste lavar-te.
Desapareceste e desapareceste e apareceste outra vez.
Em roupas novas, em outro palco
Um dia quando abrires a porta
Estás aí com uma arma na mão?
E você se encontra, olha para o olhar
E vocês riem-se um do outro.
Antes do tiro explodir
Tens tempo para te perguntares
Qual de vocês era você?
E o que você fez serviu para
E quem era a tua mãe, quem era a tua mulher?
Nas tuas calças axadrezadas e blazer muito apertado
E o teu conhecimento de quase tudo
Vais viver para sempre
And always be the most
E lambe sempre em ti o sal da Terra
E o teu riso deve rolar como folhas murchas
Através de parques e Quadrados
E a tua mão deve estar sempre lá
Quando as asas estalam
E os ovos são colocados num cesto
Um dia quando abrires a porta
Estás a levar um tiro sozinho?
E então você se muda para sua casa
E logo terás a tua mão para cima
Debaixo da saia da tua mulher.
Mas ela também não.
Ela era ...
E na sala de estar os seus filhos estão de pé
E os seus olhos estão frios
Como se já tivessem morrido.
E tu dizes, sou eu, o teu pai.
Um dia quando abrires a porta
Vais pedir a oportunidade, finalmente?
Mas agora já é tarde demais.
Já não há saída.