Tomas Andersson Wij — Bläckfisken letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Bläckfisken" de Tomas Andersson Wij.
Letra
Jag är tillbaks på gatorna
De långa bläckfiskarmarna
De som griper om kvarteren
Dit ingen längre flyttar bara hamnar
Och det är en konstig känsla
Att gå omkring och vara van och hemma
Bland gångtunnlar loftgångshus
Och allting som jag alltid ville från
Skräp och däck i skogarna
De mindre industrierna
E4: ans dova brus och
Tunnelbanans rum av ljus över broarna
Har du nånsin tatt dig ända hit
Till slutstationen ända hit till kanten
Har du stått och väntat här nångång
Har du känt det i dig själv
Man ser de överallt i dag
De nya svenska statarna
De som tar vad de kan få
Och närsomhelst kan tvingas gå
De nya slavarna
De som sänker sina krav
För att vi som redan har ska få mera
Och för varje dag som går
Får jag svårare att leva med mig själv
Jag tar vägen in bland tallarna
Där vi cyklade om vårarna
Det gick historier om farliga män
Som låg och väntade i dikena
Snöbärsbuskar sly och grus
Vi trampade med släckta ljus, tysta
Tills vi såg hyreshusen
Över trädens kronor
Och en dumpad varuvagn
Jag är tillbaks på gatorna
De långa bläckfiskarmarna
Jag är tillbaks på gatorna
De långa bläckfiskarmarna
Tradução da letra
Estou de volta às ruas
Os longos braços de Lula
Aqueles que tomam os bairros
Onde mais ninguém se mexe acaba
É uma sensação estranha.
Andar por aí e ser usado e em casa
Entre as moradias ao estilo loft
E tudo o que sempre quis
Lixo e pneus nas florestas
As indústrias mais pequenas
Ruído abafado da E4 E
Sala de luz do Metro sobre as pontes
Alguma vez chegaste tão longe?
Até ao fim da estação aqui à beira
Alguma vez estiveste aqui à espera?
Já o sentiste em ti próprio?
Eles podem ser vistos em todos os lugares hoje
Os novos Estados suecos
Aqueles que levam o que podem receber
E a qualquer momento pode ser forçado a ir
Os novos escravos
Aqueles que baixam suas exigências
Já temos mais alguns.
E por cada dia que passa
Será Que é mais difícil viver comigo mesmo
Vou entrar nos pinheiros.
Onde cavalgámos na primavera
Havia histórias sobre homens perigosos.
Esperando nas valas
Arbustos de amoras astutas e cascalho
Nós pisamos com luzes extintas, silenciosos
Até que vimos os apartamentos
Sobre as coroas das árvores
E um carrinho abandonado
Estou de volta às ruas
Os longos braços de Lula
Estou de volta às ruas
Os longos braços de Lula