Staffan Hellstrand — Romeo i Stocksund letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Romeo i Stocksund" de Staffan Hellstrand.
Letra
Fönstret är öppet, man kan höra alla beats
Det är så det är tänkt att dom ska hitta hit
Därute är det vinter, härinne tar den slut
Ändå sitter hon i fönstret och bara tittar ut
Tomteblossen vandrar ifrån mun till mun
Hon twistar den där spliffen, hennes ögon blir en brunn
Som vill möta det där vackra, det oväntade vilda
Och dom där svarta svarta ögonen som är så obegripligt milda
Här kommer gänget ifrån Flempan, alla stjärnorna från Söder
Dom har tagit Roslagsbanan upp till ofattbara höjder
Varje gatsten, varje träd, varje infart, varje vinthund
Skriker: Stick tillbaka, ni hör inte hemma i Stocksund
Dom möttes i stan, dom kom och dansade på lava
Dom måste känna det igen, dom måste ha det där tillbaka
Hon och han i kylan den där vintern i det svarta
Och gatljusen som blinkar på den tysta tomma plattan
Stockholm sjöng…
Nu öppnar hon dörren till den vackra vita villan
Hon drar honom i armen det finns ingen tid att spilla
Han säger: Abow, här skulle hela släkten kunna bo
Hon drar upp honom till sitt rum och hon skiter i vad folk tror
Nästa morgon så flyger dom till Kungsan och vandrar
Inga hus, inga människor, inga skuggor, inga andra
Men två bleka gråa ögon råkar se dom under linden
När dom kysser sönder varandra i den kalla vintervinden
Och Stockholm sjunger
Jag hörde det på radion
Hennes lillebrorsa skriker: Jävla blåsta negerhora
Hennes mamma viskar: Älskling skillnaderna blir för stora
Hennes pappa håller föredrag om skilda kulturer
Ni är som olika arter, älskling — se bara på djuren
Det är kris i släkten — att den flickan bara vågar
Men nu ska hon till collage — pappa drar i alla trådar
Hon ska bli all white suburbian, där dom vet hur man gör
För att hålla allting på plats från det man föds till man dör
Stockholm sjunger, Stockholm sjunger.
Fyra ögon blinkar upp mot stjärnorna på himlen
Dom vet att det som brinner är större än det som inte brinner
Dom känner pulsarna bulta tvärs igenom denna stan
Och att hela Stockholm sjunger sådär jävla underbart
April, april — häggen står i tidig blom
Hon sitter på plats 50 men plats 51 är tom
Han står på Stockholm Syd, plötsligt hör han rälsen sjunga
Han ser henne i fönstret och vet att tåg blev gjorda för dom unga
Stockholm sjunger, Stockholm sjunger, jag hörde det på radion farväl, farväl
Tradução da letra
A janela está aberta, você pode ouvir todas as batidas
É assim que devem chegar aqui.
Lá fora é inverno, aqui é o fim
Ainda assim, ela senta-se na janela e olha para fora.
As faíscas andam de boca em boca
Ela torce aquele sopro, os seus olhos tornam-se um poço
Quem quer conhecer aquela bela, a selvagem inesperada
E aqueles olhos negros que são tão incompreensivelmente gentis
Aí vem o bando de Flempan, todas as estrelas do Sul
Levaram o Roslagsbanan para alturas inimagináveis.
Cada pedra, cada árvore, cada entrada, cada galgo
Volta para trás, não pertences a Stocksund.
Conheceram-se na cidade, vieram dançar sobre lava.
Têm de o sentir outra vez, têm de o ter de volta.
Ela e ele no frio naquele inverno no escuro
E as luzes da rua a piscar na placa silenciosa e vazia
Stockholm sang…
Agora ela abre a porta para a bela casa branca
Ela puxa-o pelo braço não há tempo para derramar
Ele diz: Abow, aqui toda a família poderia viver
Ela puxa-o para o quarto dela e não quer saber o que as pessoas pensam.
Na manhã seguinte voam para Kungsan e vagueiam
Sem casas, sem pessoas, sem sombras, sem outros
Mas dois olhos cinzentos pálidos vêem-nos sob linden.
Quando se beijam no frio vento de Inverno
E Estocolmo canta
Ouvi na rádio.
O irmão mais novo grita:
A mãe dela sussurra: querida as diferenças ficam muito grandes
O pai dela fala de culturas diferentes.
São como espécies diferentes, Querida. olha para os animais.
Há uma crise na família-que a rapariga se atreve
Mas agora ela vai para a faculdade-o pai puxa todos os fios
Ela vai ser toda suburbana Branca, onde eles sabem como fazê-lo.
Para manter tudo no lugar desde o nascimento até a morte
Estocolmo canta, Estocolmo canta.
Quatro olhos brilham para as estrelas no céu
Eles sabem que o que queima é maior do que o que não queima.
Eles sentem os pulsos a pulsar pela cidade
E que toda a Estocolmo canta tão maravilhosamente
Abril, Abril-a cerejeira está em flor
Ela está na posição 50, mas a posição 51 está vazia.
Ele está em Estocolmo Sul, de repente ele ouve os trilhos cantar
Ele vê-a na janela e sabe que os comboios foram feitos para os jovens.
Estocolmo canta, Estocolmo canta, Eu ouvi na rádio adeus, adeus