Peter Lemarc — Morgonens nåd letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Morgonens nåd" de Peter Lemarc.
Letra
Lyssna nu, Mona älskling
Bara lyssna på mej nu, jag ber
Du behöver inte gråta vid midnatt
Du behöver inte gråta mer
Du vet jag aldrig kunnat konversera
Prata skit finns det gott om folk som kan
Öppna fönstret, släpp in lite nattluft
Så du kan andas lite grand
Natten är obarmhärtig, jag vet
Det är bara så som natten är
Du ska inte oroa dej för det
Så lyssna
Snart silas ljuset stilla in
Och gryningen blir bara din och min
Låt natten gå och du ska få morgonens nåd
Minns du när vi for igenom mörkret
Tåghjulen som slog i sitt spår
Vi behövde inte prata, bara andas
Som när ett sår möter ett sår
Sen stod vi plötsligt stilla mitt på spåret
En andalusisk sol steg så blek
Järnvägsungar tryckte sina näsor
Mot vårt fönster, pekade och skrek
Mona, du skrattade som ett barn
Du var så bra som bara du kan vara
Det är lika svårt att motstå det än i dag
Säg, minns du?
Snart silas ljuset stilla in…
Ingenting, Mona älskling
Det är bara kniven som vrids om
Det finns några droppar kvar i flaskan
Säg till om du behöver dom
Natten är obarmhärtig, jag vet
Det är bara så som natten är
Du ska inte oroa dej för det
Så lyssna
Snart silas ljuset stilla in…
Tradução da letra
Ouve, Mona, querida.
Ouve-me agora, eu rezo
Não precisas de chorar à meia-noite.
Não precisas de chorar mais.
Sabes que nunca fui capaz de conversar.
Diz merdas, há muita gente que pode.
Abre a janela, deixa entrar o ar da noite
Para que possas respirar um pouco
A noite é impiedosa, eu sei.
A noite é assim
Não te preocupes com isso.
Ouve.
Em breve silas luz ainda em
E a Dawn será apenas Tua e minha
Deixe a noite IR e você receberá a graça da manhã
Lembras-te quando atravessámos a escuridão?
As rodas do comboio que bateram na sua pista
Não tínhamos de falar, apenas respirar.
Como quando uma ferida encontra uma ferida
De repente, ficámos parados no meio do trilho.
Um sol andaluz tornou-se tão pálido
As crianças dos caminhos-de-ferro empurraram o nariz
Em direcção à nossa janela, apontadas e gritadas
Mona, riste-te como uma criança.
Eras tão bom quanto Só tu podias ser
É igualmente difícil resistir-lhe até hoje.
Lembras-Te?
Em breve silas luz ainda em…
Nada, Mona Querida.
É só a faca que está a virar.
Restam algumas gotas no frasco
Avisa-me se precisares deles.
A noite é impiedosa, eu sei.
A noite é assim
Não te preocupes com isso.
Ouve.
Em breve silas luz ainda em…