Mikael Wiehe — Weekend i Harare letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Weekend i Harare" de Mikael Wiehe.
Letra
Sheraton i Harare
Var ett ganska märkligt ställe
Där det reste sej på slätten
Som ett gyllne mausoleum
Och safariklädda damer
Drack gingroggar i baren
Och kontokorten fladdrade
Som fjärilar i värmen
Vi hade kommit från hela världen
För att väcka dom som sover
Och vi intog deras ställe
Och vi fyllde det med sång
Tills det darra' som ett struphuvud
Och bulta' som ett hjärta
Tills det skälvde och pulserade
Som våren i oktober
Du hade rest i flera dagar
För att ta dej över gränsen
Och berätta vad som hände
Med dom som gjorde motstånd
Hur man fängslade och slog dom
Hur man mörda' och tortera' dom
I Johannesburg och Kapstaden
I Soweto och Pretoria
Och du började nästan gråta
När du berättade om Nthabiseng
Som polisen sköt i ryggen
När hon redan hade fallit
Så hon numer satt i rullstol
Och aldrig skulle gå igen
Fast hon just var fyllda tretton
Och så gärna ville dansa
Och på natten satt vi allihop
På rum elvahundraåtta
För att ingen kunde sova
Efter allt, vi hade hört
Och flaskan gick från mun till mun
Och vi pratade och skrattade
Och alla var vi vänner
Fast vi aldrig hade setts förut
Och du lånade gitarren
Och du kunde samma sånger
Som dom, jag hade lärt mej
En gång för länge sen
Och du strålade av glädje
Av oräddhet och styrka
Och du återgav mej tron på det
Dom modiga kallar framtiden
Och när weekenden var över
Så reste du tillbaka
Tillbaka över gränsen
Till våldet och förtrycket
Och jag steg ombord på planet
Som tog mej upp i himlen
Och jag svävade bland stjärnorna
Som strålade och gnistrade
Och på morgonen i London
När jag läste Herald Tribune
Så undrade jag om du var en av dom
Som hade arresterats
Och jag tänkte på din glädje
På din oräddhet och styrka
Och jag visste att jag aldrig
Skulle kunna svika eller tveka mer
Tradução da letra
Sheraton em Harare
Era um lugar estranho
Onde viajava na planície
Como um mausoléu dourado
E senhoras de Safari
Bebia canecas de gengibre no bar
E os cartões de crédito flutuaram
Como borboletas no calor
Nós tínhamos vindo de todo o mundo
Para acordar aqueles que dormem
E tomamos o seu lugar
E enchemo-lo de música
Até tremer como uma laringe
E fugir como um coração
Até tremer e pulsar
Como a primavera em outubro
Viajavas há dias.
Atravessar a fronteira
E diz-me o que aconteceu.
Com aqueles que resistiram
Como encarcerá-los e vencê-los
Como assassiná-los e torturá-los
Em Joanesburgo e na Cidade Do Cabo
Em Soweto e Pretória
E quase começaste a chorar
Quando me falaste do Nthabiseng
Enquanto a polícia disparava pelas costas
Quando ela já tinha caído
Agora ela estava numa cadeira de rodas.
And would never go again
Mas ela tinha apenas 13 anos.
E de bom grado quis dançar
E à noite sentávamo-nos todos
No quarto 138.
Porque ninguém conseguia dormir.
Afinal de contas, tínhamos ouvido
E a garrafa foi da boca para a boca
And we talk and laughed
E éramos todos amigos
Embora nunca nos tivéssemos visto antes
E levaste a guitarra emprestada.
E tu sabias as mesmas canções
Como eles, aprendi
Uma vez há muito tempo
E brilhaste com alegria
De destemor e força
E deste-me fé nisso.
Os bravos chamam o futuro
E quando o fim-de-semana acabou
Então viajaste de volta
De volta ao outro lado da fronteira
À violência e à opressão
E entrei no avião
Que me levou para o céu
E eu pairei entre as estrelas
Que brilhavam e brilhavam
E pela manhã em Londres
Quando li O Herald Tribune
Perguntava - me se eras um deles.
Que tinha sido preso
E pensei na tua alegria
Na tua destemida e força
E eu sabia que nunca
Poderia decepcionar ou hesitar mais