Maritza Horn — Lejonbruden letra e tradução

A página contém a letra e a tradução em português da música "Lejonbruden" de Maritza Horn.

Letra

I skimrande bruddräkt så vit som en snö
Står djurtämjarens dotter, en blomstrande mö
Hon tvingats att giva en främling sin hand
I morgon går färden till främmande land
Ren gästerna samlats men tid är det än
För Selma att träffa sin trofaste vän
Och sorgsen hon gångar till lejonets bur
Att taga farväl av sitt älskade djur
Hon lägger sig ner där hon förr varit van
Och lindar sin arm kring dess böljande man
Och skogarnas konung sin vildhet har glömt
När Selma hon smeker och viskar så ömt
Vi måste nu skiljas min bruddräkt du ser
Hav tack kära vän nu vi råkas ej mer
Jag tvingats att giva en främling min hand
I morgon går färden till främmande land
Du blickar så ömt du mig säkert förstår
Förlåt kära vän se jag torkar en tår
Men hör hur min brudgum han ropar igen
Farväl nu för alltid min älskade vän
En kyss nu till avsked hon lejonet ger
Men mannnen vid gallret nu lejonet ser
Med ens är dess saktmod och mildhet förbi
Det reser sig häftigt i fullt raseri
Den väldiga svansen nu svängningen tar
Och Selma står dödsblek men fattning hon har
Att bedja och hota är fåfängt beslut
För dörren står djuret hon slipper ej ut
Kom hit med en bössa nu främlingen skrek
Ett skott ska väl ända den blodiga lek
Och dödstystnad härskar geväret han får
Han laddar nu, djuret hans mening förstår
Och lejonet rasar i fängslande bur
Vill Selma försvara men vet icke hur
Ett rytande skallar barmhärtige gud
I stycken slet lejonet främlingens brud
Och sedan det druckit den älskades blod
Det lägger sig stilla med nedslaget mod
Vid bleknande liket det väntar få tröst
En kula som mördande sårar dess bröst

Tradução da letra

Num fato de noiva cintilante tão branco como uma neve
Está a filha do domador de animais, uma mãe florescente
Ela foi forçada a dar a mão a um estranho.
Amanhã a viagem para terra estrangeira
Limpe os convidados reunidos mas o tempo ainda está lá
Para Selma conhecer a sua fiel amiga
E triste ela caminha para a jaula do leão
Para dizer adeus ao seu amado animal
Ela deita-se onde costumava estar
E envolve o seu braço em torno do seu homem ondulante
E o rei das florestas a sua loucura esqueceu-se
Quando Selma acaricia e sussurra tão ternamente
Agora temos de separar o meu fato de noiva.
Obrigado querido amigo, agora não nos encontramos mais.
Tive de dar a mão a um estranho
Amanhã a viagem para terra estrangeira
Pareces tão carinhoso, tenho a certeza que compreendes.
Desculpa querido amigo, eu limpo uma lágrima.
Mas ouve como o meu noivo grita outra vez.
Adeus agora para sempre, meu querido amigo.
Um beijo à despedida que o leão dá
Mas o homem na grade agora o leão vê
Com ens sua mansidão e mansidão é passado
Ergue-se ferozmente em fúria
A própria cauda agora o balanço leva
E a Selma está pálida até à morte, mas a compostura que tem
Orar e ameaçar é uma decisão vÃ
Pois a porta está de pé o animal que ela não deixa sair
Vem aqui com uma arma agora o estranho gritou
Um tiro vai acabar com a jogada.
E o silêncio da morte governa a espingarda que ele recebe.
Ele está carregando agora, o animal que o seu significado entende
E o leão se enfurece numa jaula cativante
Selma quer defender mas não sabe como
Um Deus misericordioso e rugidor
Em pedaços o leão rasgou a noiva do estranho
E depois bebeu o sangue do ente querido
Ainda se acalma com a coragem oprimida
Em caso de defunta cadáver está esperando obter conforto
Uma bala que mata os seios