Lisa Nilsson — Genom tid och rum letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Genom tid och rum" de Lisa Nilsson.
Letra
Vakar ensam med mitt tända ljus
Här vid din kropp
Ett liv som snart brinner ut
I denna stund passerar allt som hänt
Men minnet kommer aldrig att dö
Sorgeskepnad går ur skuggan fram
Visar en smärta djupare än trädets rot
Han bär en bön i hjärtat
Som är stark och klar
Den är en blomma till dig
Långt, långt borta hörs hans djupa röst
Den vill berätta för mig:
«Nu måste du skrika av all din kraft, min vän
Och andas djupt
Din stund har inte kommit än
Och en dag ska ni två förenas igen
Men den väg du ska gå
Leder fram, leder inte bort»
«Det du behöver är att få älska igen
Så tro mitt ord
Vår värld kommer bara att buga sig
När den kärlek som redan fötts i din kropp
Söker frihet och vill
Till den man du just har mött»
Vakar ensam vid din tomma kropp
Älskade liv som alltför snart har brunnit ut
I denna stund passerar allt som hänt
Men minnet kommer aldrig att dö
Långt, lång borta hörs hans djupa röst
Går genom tid, genom rum
Om igen passerar allt
Men minnet kommer aldrig att dö
Tradução da letra
A ver sozinho com a minha vela acesa
Aqui junto ao teu corpo
Uma vida que em breve se extinguirá
Neste momento, tudo o que aconteceu passa.
Mas a memória nunca morrerá
A tristeza sai da sombra
Mostra uma dor mais profunda que a raiz da árvore
Ele carrega uma oração em seu coração
Que é forte e claro
É uma flor para ti.
Longe, longe a sua voz profunda é ouvida
Quer dizer-me:
"Agora tens de gritar com toda a tua força, meu amigo
E respira fundo
O teu momento ainda não chegou.
E um dia vocês os dois irão juntar-se novamente.
Mas o caminho que deves seguir
Conduz para a frente, não conduz para longe»
"O que precisas é de fazer amor outra vez
Acredita na minha palavra.
O nosso mundo curvar-se-á
Quando o amor já nasceu em seu corpo
Em busca da Liberdade e do desejo
Para o homem que acabaste de conhecer.»
A olhar sozinho para o teu corpo vazio
A vida amada que cedo demais se extinguiu
Neste momento, tudo o que aconteceu passa.
Mas a memória nunca morrerá
Muito, muito longe, sua voz profunda é ouvida
Atravessando o tempo, através do espaço
Mais uma vez, tudo passa.
Mas a memória nunca morrerá