Lars Winnerbäck — Jag är hos dig igen letra e tradução

A página contém a letra e a tradução em português da música "Jag är hos dig igen" de Lars Winnerbäck.

Letra

Som du kanske har förstått
Jag är hos dig igen
Jag försvann ett tag på vägen
Men jag saknade dina sinnen
Det har varit tungt och grått
Jag är frusen än
Här livet sköljde bort oss och vi glömde våra minnen
Och som du kanske redan vet
Jag är oslagbar
Jag far hellre framåt mot min vilja än jag vänder
Du är sval sen blir du het
Du har känslorna kvar
Dom här väggarna rasar och jag undrar vad som händer
Du har dina moln
Och jag kan inte skingra dom
Kan inte låta dom va Jag har mina ord
Som du sa Som du kanske redan hört
Jag blir aldrig klar
Du sluter dina ådror om du sätter dig och väntar
Som du redan har berört
Här är glimrande dar
Välsignade december står för dörren och livet längtar
Som du kanske redan sett
Första snön kom inatt
Nu flyttar fåglarna som trotsar Atlanten
Har jag hittat rätt?
Kan du höra ditt skratt?
Kan du leva vid en brant med ena foten 'ver kanten?
Vi vinner ingen tid
Och vi får inte vänja oss för då är allting förstört
Jag är hos dig igen
Som du kanske redan hört

Tradução da letra

Como deve ter compreendido
Estarei contigo outra vez.
Eu desapareci por um tempo na estrada
Mas perdi os teus sentidos.
Tem sido pesado e cinzento
Ainda estou congelado.
Esta vida levou-nos e esquecemo-nos das nossas memórias.
E como já deves saber
Sou imbatível.
Prefiro avançar contra a minha vontade do que virar
És fixe depois ficas quente
Ainda tens sentimentos.
Estas paredes estão furiosas e pergunto-me o que se passa
Tens as tuas nuvens
E não posso dissipá-los.
Não posso deixá-los estar tenho as minhas palavras
Como disse, como já deve ter ouvido.
Nunca terminarei
Fechas as veias se te sentares e esperares
Como você já tocou
Aqui estão os dias cintilantes
O Abençoado dezembro representa a porta e o tempo de vida
Como já deve ter visto
A primeira neve chegou esta noite
Agora os pássaros que desafiam o Oceano Atlântico estão se movendo
Encontrei o certo?
Consegues ouvir o teu riso?
Consegues viver numa íngreme com um pé acima da borda?
Não teremos tempo.
E não nos devemos habituar a isso, porque depois está tudo arruinado.
Estarei contigo outra vez.
Como já deves ter ouvido