Johan Rothstein — 17-33 letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "17-33" de Johan Rothstein.
Letra
Igår så var jag 17, plötsligt blev jag 33
Jag sitter här och tittar jag har satt mig här bredvid
Jag ser människor som springer, som rusar runt omkring
Dom jagar efter lyckan men jag, jag gör ingenting
Alla mina vänner, dom har gjort karriär
Dom har bil och barn och villa, familj och allt det där
Saker som vi lovat att vi aldrig skulle ha
Dom har blivit vuxna men det har inte jag
Finns ingenting jag orkar och ingenting jag vill
Ingenting jag längtar efter eller duger till
Jag har inga planer ingenting att hoppas på
Jag sitter här och väntar, låter dagarna gå
Jag vill inte jobba, inte sälja mina dar
Men jag vill tjäna pengar, jag vill kunna leva bra
Det är samma gamla tankar som när jag var 17 år
Jag har fastnat i en fälla och tiden bara går
Finns ingenting jag orkar och ingenting jag vill
Ingenting jag längtar efter eller duger till
Jag har inga planer ingenting att hoppas på
Jag sitter här och väntar, låter dagarna gå
Jag väntar och väntar men när börjar jag förstå
Att jag inte har en aning om vad jag väntar på
Men jag, jag vet ett ställe, där jag kan finna tröst
Där jag kan hitta någon som kan ta mig till sitt bröst
För stjärnorna på himlen blinkar välkommen hit
När natten är som mörkast, då ska jag åka dit
Då ska jag åka dit
Då ska jag åka dit
Då ska jag åka dit
Då ska jag åka dit
Då ska jag åka dit
Då ska jag åka dit
Då ska jag åka dit
Då ska jag åka dit
Då ska jag åka dit
Tradução da letra
Ontem eu tinha 17 anos, de repente eu me tornei 33
Eu sento-me aqui e olho. sentei-me aqui ao lado.
Vejo pessoas correndo, correndo por aí
Estão à procura da felicidade, mas eu não estou a fazer nada.
Todos os meus amigos fizeram uma carreira.
Eles têm um carro e crianças e uma villa, família e tudo o que
Coisas que prometemos que nunca teríamos
Eles cresceram, mas eu não.
Não há nada que eu possa fazer e nada que eu queira
Nada que eu anseie ou que seja bom o suficiente
Não tenho planos, nada para esperar.
Sento-me aqui e espero, deixo passar os dias
Não quero trabalhar, não quero vender os meus dias.
Mas eu quero ganhar dinheiro, eu quero ser capaz de viver bem
São os mesmos pensamentos de quando eu tinha 17 anos.
Estou preso numa armadilha e o tempo passa
Não há nada que eu possa fazer e nada que eu queira
Nada que eu anseie ou que seja bom o suficiente
Não tenho planos, nada para esperar.
Sento-me aqui e espero, deixo passar os dias
Eu espero e espero Mas quando começo a entender
Que não faço ideia do que estou à espera
Mas eu conheço um lugar onde posso encontrar conforto.
Onde posso encontrar alguém que me leve ao peito dele
Para as estrelas no céu piscando bem-vindo aqui
Quando a noite estiver mais escura, então eu irei lá
Então eu vou lá.
Então eu vou lá.
Então eu vou lá.
Então eu vou lá.
Então eu vou lá.
Então eu vou lá.
Então eu vou lá.
Então eu vou lá.
Então eu vou lá.