Fejd — Svanesang letra e tradução

A página contém a letra e a tradução em português da música "Svanesang" de Fejd.

Letra

I eldens sken kan jag skönja dig
En skugga utav lågors lek
Ej mer skall jag få möta din blick och få krama din fasta hand
Upp mot skyn böljar röken fram i ett hav utan land
I bålets glöd fräser runor fram, tyd dem om du kan
Runt i ring jag dansar omkring, jag hetsar blodet varmt
Trumman min dånar vilt ich skönt, hettan slår sig lös
Galdrar svuros vid ättens band, en baneman jag fann
Rygg mot rygg över fjärran hav, en högrest tall du var
Vet du nu eller ej
Vid urbergets rot mullrar jordens sång
Ett varsel så mäktigt av tidens gång
Vid moderns barm vi styrkte varann, ur källornas brunn vi drack
Spörj mig nu där jag allena stå på klipphäll svart över smärtans sår
Hör min stämma så hes och spröd av sorgens spjut jag sköts
Nu av tråd danas ödets varp, en skimrande väv av livets allt
Upp på en skinande sköld vi bars vi två utav far
Kroppe skälver av vanmakts rus, svetten flödar med helgad sejd
En långt uti dunkelt fång, bakom mörker ser jag ljus
Vet du nu eller ej
Blottat sinne över väglöst land
En herrelös vind bortom dödas hägn
I köldens spår isas varje tå, i de världar jag skola gå
Kom alla krafter från söder och norr, vilda sejddjur visa er nu
För i denna härd skall ett svärd bli smitt, härdat i mitt blod
Över land, över hav
Jag skall finna en baneman
Över land, över hav
Jag flyger i örneham

Tradução da letra

À luz do fogo posso ver-te
Uma sombra da chama brincar
Nunca mais encontrarei os teus olhos e abraçarei a tua mão firme
Até ao céu as ondas de fumo num mar sem terra
No brilho da fogueira, Runas assopram, diz-lhes se consegues
No ringue eu danço, eu incito o sangue quente
O tambor meu ruge loucamente ich nice, o calor se solta
Os loucos juraram na banda dos oitos, uma caçadora que encontrei.
De volta para trás através do mar distante, um alto alto você era
Sabes agora ou não
Na raiz da montanha o cântico da Terra murmura
Um aviso tão poderoso da passagem do tempo
No seio da mãe fortalecemo-nos mutuamente, do Poço das nascentes que bebíamos.
Agora pergunta - me onde estou sozinho na rocha derramar preto sobre as feridas da dor
Ouve a minha voz tão rouca e frágil pela lança da tristeza levei um tiro
Agora de fio danas dobra do Destino, uma teia cintilante de toda a vida
Em cima de um escudo brilhante fomos carregados dois de nós pelo Pai
Kroppe treme por vanmakts rus, o suor flui com sejd santificado
Um longo caminho para fora da obscuridade, atrás da escuridão vejo luz
Sabes agora ou não
Mente nua sobre terra sem estrada
Um vento vadio para lá do recinto morto
Nos trilhos do frio cada dedo é gelo, nos mundos eu irei
Venham todas as forças do Sul e do Norte, os animais selvagens do sejd mostram-se agora.
Pois nesta lareira será forjada uma espada, endurecida no meu sangue
Sobre a terra, sobre o mar
Vou encontrar uma Caçadora.
Sobre a terra, sobre o mar
Estou a voar em örneham.