Evert Taube — Balladen om Gustaf Blom (från Borås) letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Balladen om Gustaf Blom (från Borås)" de Evert Taube.
Letra
Med gamle Highland Rover, en båt från Aberdeen,
vi låg uti San Pedro och lasta gasolin,
Där träffa jag i dockan påTexacos kontor
en man från San Fransisco, som hade mött min bror
Men det var inte detta jag skulle tala om,
det var om mannen själv och hans namn var Gustaf Blom.
Jag smugglade åt honom en flaska Calvadós,
han var från Västergötland men uppfödd i Borås.
Han talte med polisen och flaskan den gick klar,
vi lämnade San Pedro och körde till en bar,
det var ett slags speak easy, men blomman var betrodd
i Wilmington, Los Angeles och själva Hollywood.
Pånittitalet kom jag till New York som matros
påClara, sade Blom, det var en bark från Mönsterås,
i Nordatlanten fick vi en snöstorm ifrån Nord,
kaptenen, styrman och vår däckslast, allt gick över bord
Som jag var äldst i skansen, såtog jag nu befäl
och segla påkompassen till New Foundland, allt gick väl,
och när vi kom till New York såblev där rättegång,
men jag gick klar och seglade som båtsman till Geelong.
Jag kom i själva rushen och reste för den skull
som digger ut till Narrow Mine, jag ville gräva gull.
Jag grävde och jag vaska och skötte min affär,
och när jag kom till Melbourne, ja, dåvar jag millionär.
Jag ville ut och segla, jag ville lukta hav,
jag köpte mig en skonare, till Queensland mej begav,
Jag börja fiska pärlor, jag tappade mitt gull,
förlorade en halv million blott för en kvinnas skull.
Hon var från Fidji Island, jag föll i hennes garn,
och tvillingar hon fick, det var tvånästan svarta barn.
Såkom den tredje pojken, men den, månntro, var vit
jag for till San Fransisco och tog pojken med mej dit.
Där har jag nu min business, jag har ett slakteri,
butiken ville jag att pojken skullet ståuti.
Men han sov alla dagar och söp varenda natt.
Hans hud var vit, hans ögon blå, men själen, den var svart.
Nu sitter han i Sing-Sing, utmärglad som ett lik,
och själv går jag och sörjer i min blodiga butik,
men mina svarta pojkar från Fidji, kära bror,
de plöjer Söderhavet blåoch hedrar far och mor.
Jag tänker påden tiden, jag längtar ner till dem,
de är ju nästan svarta men de har ett lyckligt hem.
En skiftning i kulören, det gör väl ingenting
nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing!
Tradução da letra
Com o Velho Highland Rover, um barco de Aberdeen,
estávamos em San Pedro a carregar gasolin.,
Lá encontro-me na doca do escritório da atexaco.
um homem de São Francisco que conheceu o meu irmão.
Mas não era disso que eu ia falar.,
era sobre o próprio homem e o seu nome era Gustaf Blom.
Trouxe-lhe uma garrafa de Calvadós.,
ele era de Västergötland, mas foi criado em Borås.
Ele falou com a polícia e a garrafa estava pronta.,
saímos de San Pedro e fomos a um bar.,
era uma espécie de conversa fácil, mas a flor era de confiança
em Wilmington, Los Angeles e Hollywood.
Nos primeiros anos vim para Nova Iorque como marinheiro.
påClara, disse Blom, era uma casca de Mönsterås,
no Atlântico Norte temos uma tempestade de neve do Norte,
capitão, amigo e a nossa carga de convés, tudo caiu borda fora.
Como era o mais velho de skansen, assumi o comando.
e navegar a bússola para New Foundland, tudo correu bem. ,
e quando chegámos a Nova Iorque, houve um julgamento.,
mas acabei de navegar como contramestre para Geelong.
Vim com pressa e viajei por causa disso.
como digger para reduzir o meu, eu queria cavar gaivota.
Eu cavei e eu vaska e dirigi a minha loja,
e quando cheguei a Melbourne, era milionário.
Eu queria ir velejar, eu queria cheirar o mar,
Comprei uma escuna, para Queensland fui.,
Comecei a pescar contas, deixei cair a gaivota. ,
perdi meio milhão só por causa de uma mulher.
Ela era da ilha Fidji, eu caí no fio dela.,
e gémeos que ela teve, havia duas crianças negras quase todas.
Assim veio o terceiro rapaz, mas, a fé na Lua, era branca
Fui a São Francisco e levei o rapaz comigo lá.
Lá Tenho o meu negócio, tenho um matadouro.,
a loja que eu queria que o rapaz se destacasse.
Mas ele dormia o dia todo e bebia todas as noites.
A pele dele era branca, os olhos azuis, mas a alma era negra.
Agora ele senta-se em Sing-Sing, emaciado como um cadáver,
e eu mesmo vou chorar na minha maldita loja,
mas os meus rapazes negros de Fidji, querido irmão,
lavram O Azul Do Mar do Sul e honram o pai e a mãe.
Eu penso naquele tempo, eu anseio por eles,
são quase negros, mas têm uma casa feliz.
Uma mudança na cor, não faz nada
não, antes por favor, crianças negras do que brancas em Sing-Sing!