Ulf Lundell — Världens Mitt letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Världens Mitt" de Ulf Lundell.
Letra
Kvinnorna dom pratar
Om väninnor som dom har
Dom skyndar nerför gatan
Och lämnar skrattet kvar
Sylvestersolen flämtar
Kall och tung och gul
Sommarminnen falnar
Sakta kränger detta hjul
Hunden står och skäller
Han är lämnad för en stund
Världen är förändrad
Men den är fortfarande rund
Möt mej på perrongen
Vid stationen klockan fem
Ring mej när du kommer hem
Jag visste att jag skulle
Måla in mej i ett hörn
Man styr sej fram med mått och list
Man svävar som en örn
Över stad och sjö och land
Man styr, nån annan kör
Med den högra handen härskar man
Men det är vad den vänstre gör
Som man aldrig har nån koll på
Och nu står jag där jag står
Jag har allting, jag har ingenting
Vägs ände efter alla år
Kvinnorna dom skrattar
Och skyndar snabbt förbi
Möt mej om du kan och är fri
Det ringde på min dörr i går
Där stod ett spöke ifrån förr
Han sa: Hjälp mej nu, jag sjunker!
Så jag öppnade min dörr
En vän är den som vet allt om dej
Men ändå tycker om dej
Jag sa: Gå hem till fru och barn igen
Han såg i golvet och sa: Nej
Tyngdlösa och primitiva
Som gyron i en ström
Fastnar vi vid nån
Som i en vaken sömn, en dröm
Jesu ord dom ekar
Ner i den trapp där han försvann
Möt mej, låt mej bli din man
Köttet vill ha sitt
Det finns en hunger i vår hud
Den mättas av en smekning
Av en famn, eller av Gud
Jag är hungrig här på torget
Men det är inte som du tror
Att jag är bränd eller förbiitrad
Det där är bara ord
Att älska är det enklaste
Och inget är så svårt
Vi lättar ifrån jorden
Och sen faller vi så hårt
En gammal man på bänken där
Han fingrar på sin ring
Han säjer: Den som inte finner kärlek
Finner ingenting
Jag har rusat genom hägringar
Byggt in mej i ett fort
Det finns ett liv i livet
Som jag har glömt bort
Möt mej på perrongen
Nätsa steg är ditt
Möt mej där i världens mitt
Tradução da letra
As mulheres que falam
Sobre namoradas que eles têm
Estão a correr pela rua abaixo.
E deixa o riso
Sylvester Sun
Frio, pesado e amarelo
Memórias de Verão vacilam
Puxem esta roda devagar.
O cão está a ladrar
Ele foi deixado por um tempo
O mundo mudou
Mas ainda é redonda.
Encontra-te comigo na plataforma
Na estação às cinco horas.
Liga-me quando chegares a casa.
Eu sabia que o faria.
Pinta - me num canto
Controlas-te com medida e astúcia.
Flutuas como uma águia
Sobre a Cidade, Lago e terra
Tu controlas, outra pessoa conduz.
Com as regras do braço direito
Mas é isso que a esquerda faz
Que nunca se sabe
E agora estou onde estou
Tenho tudo, Não tenho nada.
O fim da estrada depois de todos os anos
As mulheres que riem
E rapidamente passa
Encontra-te comigo se puderes e estiveres livre
Tocou na minha porta ontem.
Havia um fantasma de antes
Ele disse: ajuda-me agora, estou a afundar!
Então abri a minha porta
Um amigo é aquele que sabe tudo sobre ti
Mas ainda assim como tu
Eu disse: Vai para casa ter com a mulher e os filhos outra vez.
Ele olhou para o chão e disse:
Sem peso e primitivo
Como giroscópios num riacho
Estamos presos a alguém
Como num sono acordado, um sonho
Jesus palavras o julgamento ecoa
Para a armadilha onde ele desapareceu
Vem ter comigo, Deixa - me ser teu marido
A carne quer
Há uma fome na nossa pele
Está saturada por uma carícia.
De um seio, ou de Deus
Estou com fome aqui na Praça.
Mas não é o que pensas.
Que estou queimado ou fora da linha
São apenas palavras.
Amar é o mais fácil
E nada é tão difícil
Estamos a limpar o terreno.
E depois caímos com tanta força
Um velho no banco.
Ele põe os dedos no anel.
Ele diz: aquele que não encontra o amor
Não encontra nada
Tenho-me precipitado por miragens
Construiu-me num forte
É uma vida
Que eu esqueci
Encontra-te comigo na plataforma
Nätsa passo é seu
Encontra-te comigo lá no meio do mundo