Tysta Mari — Fyrans buss letra e tradução

A página contém a letra e a tradução em português da música "Fyrans buss" de Tysta Mari.

Letra

Sirener skriker i en stad som är död
Han går gator lika heta som glöd
Lika livlös som husen runtomkring
Han kolla inombords, kände ingenting
Han känner i fickorna
Lika tomma som igår
Ett liv på stampen för han måste ha råd
Bara en dag till av att göra ingenting
Bara drifta, bara finnas till
Han satte sig på fyrans buss
Slöt ögonen och snurrade runt
Den här staden måste vara död.*
Blev så hög att du trillade ner
Blev så hög att du inte vet var du är
Försökte fästa stegen men gatan sa emot
Försökte fästa blicken men allt flöt ihop
För när kemikalierna lagt sig kommer allt igen
När kemikalierna lagt sig flyter det upp igen
En enda känsla att komma bort
En tom hjärna, faller fort
Han såg solen stiga upp
Satte sig på fyran buss
Den här staden måste vara död.*
Rösten knastrade från högtalaren igen
Tåget stannade och folk började gå hem
Han kasta en blick, det var den sista för idag
Tittade sig omkring ingen annan kvar
Kände dörrar, bom överallt
Samlade papper som om det skulle hjälpa alls
Faller man hårt reser man sig inte igen
När man gått in mönstret är det allt man är
Här kommer smärtan igen
Här kommer sorgen igen
Den här staden måste vara död.*
Den måste vara död

Tradução da letra

Sirenes gritando em uma cidade que está morta
Anda por ruas quentes como o brilho
Tão sem vida como as casas ao redor
Ele olhou para dentro, não sentiu nada.
Ele sente nos bolsos
Tão vazio como ontem
Uma vida na cadeia porque ele deve ser capaz de pagar
Apenas mais um dia sem fazer nada
Apenas vaguear, apenas estar lá
Ele sentou - se no autocarro do farol.
Fechou os olhos e girou.
Esta cidade deve estar morta.*
Tão alto que caíste
Ficou tão pedrado que não sabe onde está
Tentei ligar a escada, mas a rua disse contra.
Tentou prender os olhos, mas tudo flutuou junto.
Porque quando os químicos acalmarem tudo voltará
Uma vez que os químicos resolvam, flutua novamente.
Um único sentimento para fugir
Um cérebro vazio, caindo rápido
Ele viu o nascer do sol
Sentei-me no autocarro quatro.
Esta cidade deve estar morta.*
A voz estalou do altifalante outra vez
O comboio parou e as pessoas começaram a ir para casa.
Ele lançou um olhar, foi o último para hoje
Olhei em volta e mais ninguém saiu.
Portas feltradas, boom por todo o lado
Recolheu documentos como se isso ajudasse.
Se caíres com força, não te levantas outra vez.
Quando você entrou no padrão é tudo o que você é
Aí vem a dor de novo
Aí vem a dor de novo
Esta cidade deve estar morta.*
Deve estar morto.