Simon Norrsveden — Clementine letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Clementine" de Simon Norrsveden.
Letra
Hon har lite för tunna underkläder
Äter hon för lite, dricker nog lite för mycket
Tassar runt på Stockholms klubbar
Som en katt hittar hon jämt tillbaka till mina fönster
Hon säger att hon heter Clementine
Och jag vet att hon nog ljuger
Men har aldrig förstått varför
Hon pillar i ett trassligt hår
Passar ett piller, lite gin, planerar oss två i Florens
Hon skriver alla mina låtar, drar ut tankar ur mitt bröst
Som larver dras ut från såren
På min arm så skrev hon «Clementine»
Med bläckpenna hon sa att
Snart ska jag förstå varför
Clementine
Gå aldrig
Clementine
Gå aldrig
Clementine har rest runt världen
Vart ett självmord för varenda konstnär i atmosfären
Clementine hon älskar havet
Älskar gnaga på min underläpp, jag smakar som våren
Hon tar mig till sitt hus vid kusten
På en brygga ut till vattnet tar hon av mina kläder
Simmar ut och skrattar högt
I bäcksvart mörker kan jag se en hand som lyfts emot himlen
Nån dag när jag vaknar finns nog inga spår
När hon försvinner, jag kommer aldrig förstå varför
Clementine
Gå aldrig
Clementine
Gå aldrig
Clementine
Gå aldrig
Clementine
Gå aldrig
Tradução da letra
Ela tem roupa interior muito fina.
Ela come muito pouco, provavelmente bebe um pouco demais
Patas em clubes de Estocolmo
Como um gato ela encontra sempre o caminho de volta às minhas janelas
Ela diz que se chama Clementine.
E sei que ela deve estar a mentir.
Mas nunca percebi porquê.
Ela mexe-se num cabelo emaranhado
Cabe um comprimido, um pouco de gin, planeia-nos aos dois em Florença
Ela escreve todas as minhas canções, tira pensamentos do meu peito.
À medida que as larvas são retiradas das feridas
No meu braço ela escreveu " Clementine»
Com a caneta de tinta ela disse que
Em breve vou perceber porquê.
Clementina
Nunca ir
Clementina
Nunca ir
Clementine viajou ao redor do mundo
Onde um suicídio para cada artista na atmosfera
Clementine ela ama o mar
Adoro roer o meu lábio inferior, gosto de primavera
Ela leva-me a casa dela na costa
Numa doca até à água ela tira-me a roupa
Nadar e rir em voz alta
Na escuridão da corrente vejo uma mão erguida contra o céu
Talvez um dia, quando acordar, não haja vestígios.
Quando ela desaparecer, nunca entenderei porquê.
Clementina
Nunca ir
Clementina
Nunca ir
Clementina
Nunca ir
Clementina
Nunca ir