Peter Lemarc — Drivved letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Drivved" de Peter Lemarc.
Letra
I stan där jag är född finns ett torg och en kiosk
En kullerstensgata och älven förstås
Och mänskor som trampar till en skitig fabrik
Där den ena dan är den andra lik
Och min pappa är död sen i våras
Han skrev inte ens vart han for
Men han kommer om natten på en månstråle
Rätt in genom fönstret till pojkrummet där jag bor
Han säger:
«Du och jag, vi är av samma sort
Var vi än är längtar vi alltid bort
Om livet är älven som löper så bred
Då är du och jag drivved
Du och jag, vi är drivved»
I stan där jag bor nu, där bor en miljon
Här finns kyrkor och slott med tinnar och torn
Och mänskor som strömmar tittar alltid långt bort
Ingen möter en blick
Ingen avslöjar något
Och min pojk ligger vaken till midnatt
Han är rädd för att somna in
Så jag smyger mig ner vid hans sida
Vi räknar himmelens stjärnor och jag stryker min mun mot hans kind
Jag viskar:
«Du och jag, vi är av samma sort
Var vi än är längtar vi alltid bort
Om livet är älven som löper så bred
Då är du och jag drivved
Du och jag, vi är drivved»
Det finns två sorters människor här i världen
De som får stjärnhimlen när de begär den
Och som med självklarhet tar för sig var dag
Så finns det de som får slåss för varje andetag
Åh, lille konstnär, min känsliga själ
Du vill få världen att skratta
Men den har dig ihjäl
Ett spel med märkta kort
Ett spel du aldrig kan vinna
Och denna sällsamma längtan är allt du ska finna
Du och jag, vi är av samma sort
Var vi än är längtar vi alltid bort
Om livet är älven som löper så bred
Då är du och jag drivved
Du och jag, vi är drivved
Tradução da letra
Na cidade onde nasci há uma praça e um quiosque
Uma rua dobrada e o Rio, Claro.
E as pessoas a pisarem numa fábrica de merda
Onde um dia o outro é como
E o meu pai está morto desde a primavera
Ele nem sequer escreveu para onde foi.
Mas ele vem à noite ao luar
Mesmo pela janela para o quarto dos rapazes onde vivo.
Ele diz:
"Tu e eu, somos do mesmo tipo
Onde quer que estejamos sempre longe
Se a vida é o rio que corre tão largo
Então tu e eu somos driftwood.
Tu e eu, somos driftwood.»
Na cidade onde vivo agora, vive um milhão.
Aqui há igrejas e castelos com ameias e torres
E as pessoas que circulam sempre olham para longe
Ninguém conhece um olhar
Ninguém revela nada.
E o meu rapaz está acordado até à meia-noite
Ele tem medo de adormecer.
Então eu esgueirei-me para o lado dele
Contamos as estrelas do céu e eu acaricio a minha boca na sua bochecha
Eu sussurro:
"Tu e eu, somos do mesmo tipo
Onde quer que estejamos sempre longe
Se a vida é o rio que corre tão largo
Então tu e eu somos driftwood.
Tu e eu, somos driftwood.»
Há dois tipos de pessoas neste mundo.
Aqueles que recebem o céu estrelado quando o pedem
E isso, claro, toma por si todos os dias.
Assim como aqueles que estão autorizados a lutar por cada respiração
Oh, pequeno artista, a minha alma sensível
Queres fazer o mundo rir
Mas está a matar-te.
Um jogo com cartas de marca
Um jogo que você nunca pode ganhar
E este estranho desejo é tudo o que encontrarás
Tu e eu, somos do mesmo tipo.
Onde quer que estejamos sempre longe
Se a vida é o rio que corre tão largo
Então tu e eu somos driftwood.
Tu e eu, somos driftwood.