Ola Magnell — Öster om vägen letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Öster om vägen" de Ola Magnell.
Letra
Jag bor öster om en vind
Väster om ett källsprång
Mellan buller och brus
Min sång behöver ord
Som plantan i sin jord
Behöver näring och ljus
I en liten strimma sol
Far idéer och damm
En tomte tassar in
Och ett troll tittar fram
När stormen ryter i
Och dränker alla skira
Ord och röster
Jag önskar
Att det äntligen snart
Ska börja blåsa från öster
Det är dags igen att dra
Byta ut min oro
Mot idéer och bröd
Ett frö som börjat gro
Får inte lugn och ro
Förrän blomman är död
På denna sidan
Här kan det tyckas så skevt
Att ryckas upp av stormen
Och inte ha levt
Stormen har sitt hem här
Du och jag är bara
Jordens gäster
Jag önskar
Att det äntligen snart
Ska sluta blåsa från väster
Stormen kom från söder
När jag bodde granne
Med Decibella Bulleribång
Jag lystrade mot norr
Till grävmaskin och borr
Nånting måste hända
Vinden måste vända
För jag vill ha tillbaks
Min sång
Lyckan är en parantes
Längtan är en istid
Och varje sanning ett bloss
Fast vandringen är grå
Är vägen värd att gå
När ljuset kommer till oss
När jag glömde vem jag var
Gav mej drömmen en vink
Pusselbiten distraheras
Bort i en blink
Stormen blåser ut mitt ljus
Och skrämmer undan
Källans röster
Jag önskar
Att det äntligen snart
Ska börja blåsa från öster
Tradução da letra
Eu vivo a leste de um vento
A oeste de um salto de primavera
Entre ruído e ruído
A minha canção precisa de palavras
Como a planta em seu solo
Precisa de nutrição e luz
Num pequeno raio de sol
Pai ideias e pó
Um Pai Natal
E um troll olha para a frente
Quando a tempestade rugir
E encharcando todo o puro
Palavras e vozes
Quem me dera.
Que finalmente em breve
Deve começar a soprar do Leste
Está na hora de ir outra vez.
Substituir a minha preocupação
Contra as ideias e o pão
Uma semente que começou a germinar
Não tenha paz e sossego
Até a flor estar morta
Nesta página
Aqui pode parecer tão distorcido
Ser apanhado pela tempestade
E não ter vivido
A tempestade tem o seu lar aqui.
Tu e eu somos apenas ...
Convidados da Terra
Quem me dera.
Que finalmente em breve
Deve parar de soprar do Oeste
A tempestade veio do Sul
Quando vivia ao lado
Com A Barra De Ruído De Decibela
Eu brilhei para o Norte
Para escavadoras e perfuradoras
Algo tem de acontecer.
O vento deve girar
Porque quero voltar
A minha canção
A felicidade é um parêntesis
Saudade é uma era de gelo
E toda a verdade uma chama
Mas a caminhada é cinzenta
Vale a pena ir pela estrada
Quando a luz vem até nós
Quando me esqueci de quem era
Deu-me a dica do sonho
A peça do puzzle está distraída.
Longe num piscar de olhos
A tempestade sopra a minha luz
E assusta
Votações
Quem me dera.
Que finalmente em breve
Deve começar a soprar do Leste