Ola Magnell — Hos kuratorn letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Hos kuratorn" de Ola Magnell.
Letra
Jag sitter hos kuratorn och vi rör oss inom ramen
För allt från första fyllan till tji studentexamen
I skvallerstan där man blev född och formad och bedragen
Av plugg och bud och borgerskap och Gud och jantelagen
Man hämmades av hygglighet och knäcktes av kutym
Så damp man ner i storstan, knappast fri men anonym
Jag tog ett andetag och stöp av luften på perrongen
Och vaknade men jacken på den vajande batongen
«Hur var det här då» sa konstapeln, jag sa «Atmosfären
Är ju ingenting man fryser på» och satte mej på tvären
Jag tog mej till hotellet där portiern i sin svid
Såg irriterad ut och jag var klart paranoid
Jag bad om enkelrum, han bad om namn på företaget
Jag sa «Förlåt, hursa», då log han listigt och förslaget
Och sa «Tvåhundranitti kronor tack, rum hundrafjorton»
Jag sa «Behåll din nyckel du och kyss mej under stortån»
Jag vände som en furie och gick till närmsta bar
Och vräkte i mej whisky som en törstig dromedar
Sen gick jag ut i natten som en världsvan salamander
Och smorde kråset och blev hög som kejsar Alexander
Med arvet på min bankbok men på krogen svor och slet man
Jag sa «Vem äger plejset», kyparn snäste «Tore Wretman»
Sen gick jag ut och tog en trick och gick till Gamla Bro
Och tog en holk och polarn garva «Hälsa Värnamo»
Men när jag bytte dialekt, sa polarn «Har'u feber
Du låter som en rixtassman, en bildad skånestreber»
Men jag stod på och käftade i banken och affären
Som en ara, som en byråkrat i karriären
Dom sa «Du som e från bystan, vaffö snackar’u sådär»
Jag sa «Jag älskar kula stan, jag bor och jobbar här»
Nå hursomhelst, jag drömde bort varenda dag i sängen
Och dolde mej i dimman och dök in i pundarsvängen
Jag brände av mitt arv, man var väl ingen gniden lantis
Och flykten var ju uppenbar, men kicken var gigantisk
Jag tände av och tänkte «Mors, va e’re här för strul»
Och drog tillbaks till morsan — inte fan var det nå' kul
Men jag blev pigg i pallet och tog parti i valet
För folket mot tyranner, klerikat och kapitalet
Och kom till stan igen och skrek fem gånger i kvarteret
Att Mao var stor och klampade väl ofta i klaveret
Jag var en kommunist som inte vuxit ur sin kolt
Mot Ågren och hans anhang hjälpte ingen majrevolt
När juni kom satt man vid Sveavägen på Terrassen
Med flummiga visioner, iförd bästa hippiestassen
Vi lyssnade på Mecki Mark Men då och Fläsket Brinner
Och tände på med allt med undantag av gas och thinner
Det tog sin tid att landa på sin rätta köl
Det gick med hjälp av Janov men det krävdes mellanöl
Sen gick jag runt och skrek på lek, jag tyckte synd om barnen
Vid dagis låg en motorled och hela grottekvarnen
Kröp innanför mitt skinn och jag blev sjuk av polemiken
Jag fördes åter till Maria-polikliniken
Där fick jag antabus, i några veckor stod jag pall
Jag rodnade så häftigt när jag fick ett återfall
Sen tog jag jobb på firma, det låg liksom i tiden
Att ha kavaj och slips och va beslöjat vänstervriden
Men vi slog vakt om almarna när snuten blev på hugget
En snut och jag var förresten polare i plugget
Men stan jag drömde om var fylld av fantasi och färg
Där skulle fan få heta Hjalmar Mehr och Wallenberg
Och almarna står kvar bevars men folk har tappat orken
Somliga försvann till skogs och somliga till torken
Andra sitter med familj och barn och håller färgen
I Farsta, Skärmarbrink, Hässelby och Hallonbergen
Med magkatarr och cancer — det tycks mej lite väl starkt
Att tvingas bo i den miljön och dö i hjärtinfarkt
Med lönsamhet i blicken och med huvet under armen
Byggde dom ett dårhus och storstan miste charmen
Det vore kanske lättare att gå här i ekluten
Om tjejerna fick komma in och riva upp besluten
För jag är trött på luftslott och slimmad retorik
Och snack om servicehus och utbyggd kollektivtrafik
Men gubben kom och gubben gick med dokumentportföljen
Och satte sej i lugn och ro i bästa skinnfåtöljen
Vad bryr sej gubben om ifall det blåser kallt som satan
På tjejerna som nu ska flytta till Regeringsgatan
Och han som lyfte kovan rörde aldrig vid nåt knark
Han är en ansedd herre, han går på säker mark
Jag, jag log så hult och svalde tills jag ville mörda
Jag hörde till dom tigande, dom ständigt överkörda
Jag tog min kniv och tänkte «Inte skära, bara rispa»
Piketen kom och jag fick skjuts till första bästa hispa
Jag slet och slog och sparkade och skrek som en förryckt
Dom sa att jag var farlig fast jag bara var förtryckt
Jag tydde mej till lodarna och sa «Hej hopp, hur mår ni»
Och sjöng en sång dom ansåg var för lång och rättså corny
Jag sjöng på Mosebacke men responsen var så vissen
Att jag gick ut och svor och grät på Katarinahissen
Jag tänkte hoppa när det slog mej klart som i en bok
Att jag bara tagit räkning för en taskig högerkrok
Jag for som jojon mellan apatin och piedestalen
Mellan Hagaparkens lugna lunk och T-Centralen
Och bästa jag går och mörkar, har jag hamnat mitt i smöret
Sen var jag noll igen — sen gav jag fan i hela köret
Ena veckan var det bara strul och strid och stress
Och när man äntligen blev ensam dog man av tristess
Så jag tog jordens neråttjack och väcktes inte förrän
Vintern, ja rent ut sagt fascismen stod för dörren
Med hakkors, hat och heroin och stålar som var snabba
Och guden heter Mammon än och kungen heter Abba
Men säjer du «Revolutionen sprack», då har du fel
För allt har sin säsong och ångest är vår arvedel
Men detta känner ni ju till, min bäste herr Kurator
Om ni vill veta mer om mej så kolla med nån dator
Jag sticker nu för jag har slutat punda, slåss och härja
Så möter jag en man på väg från stan till Beckomberga
Jag frågar «Vem är ni som verkar så trött och vill»
Han svarar «Birger Jarl», jag säjer bara «Lycka till»
Tradução da letra
Sento-me com o curador e avançamos dentro do quadro.
Para tudo, desde o primeiro embriagado Ao exame de Matriculação do tji.
Na fofoca onde nasceste e te formaste e enganaste
De estudo e mandamentos e burgueses e de Deus e de jantelagen
O homem foi inibido pela decência e cedido pelos costumes.
Um homem tão húmido na grande cidade, quase livre, mas anónimo.
Respirei e soprei o ar na plataforma.
E acordou mas o macaco no bastão balançante
"Como foi isso Então", disse o policial, eu disse, " a atmosfera
Não é nada que congele e me ponha no sentido transversal
Levei - me ao hotel onde o porteiro do svid dele
Parecia irritado e eu estava claramente paranóico.
Pedi um quarto individual, ele pediu o nome da empresa.
Eu disse "desculpa, hursa", então ele sorriu astutamente e a proposta
E disse: "duzentos coroas, por favor, quarto cento e catorze.»
Eu disse: "Guarda a tua chave e beija-me debaixo do teu dedo grande»
Virei-me como um furie e fui para o bar mais próximo.
E me jogou uísque como um dromedário sedento
Depois saí para a noite como Um Van salamander do mundo
E ungiu o corvo e tornou-se alto como o Imperador Alexandre.
Com a herança no meu livro, mas na taberna jurou e rasgou o homem.
Eu disse" Quem é o dono do Pleis", o empregado passou-se " Tore Wretman»
Depois saí, peguei num truque e fui para a Velha Ponte.
E levou um caixão e a minha amiga garva "Health Värnamo"»
Mas quando mudei o sotaque, o meu amigo disse: "Tens febre?
Pareces um rixtassman, um skånestreber educado.»
Mas eu estava a fechar no banco e na loja.
Como uma arara, como um burocrata na sua carreira
Eles disseram, " você como e de bystan, vaffö falando assim»
Eu disse: "Eu amo kula stan, eu vivo e trabalho aqui»
Bem, de qualquer maneira, eu sonhei todos os dias na cama
E escondeu-me no nevoeiro e mergulhou no baloiço do canil
Queimei o meu legado, acho que não foste um pouco esfarrapada.
E a fuga era óbvia, mas o pontapé era gigantesco.
Acendi-o e pensei: "Mors, o que estás aqui a fazer?»
Não foi nada divertido.
Mas fiquei enérgico na palete e tomei partido nas eleições.
Para o povo contra os tiranos, Clérigos e capitais
E voltou à cidade e gritou cinco vezes no bairro
Que Mao era grande e muitas vezes esmagado na Claver
Eu era um comunista que não superou o seu kolt
Contra Ågren e seus lacaios nenhum majrevolt ajudou
Quando a June chegou, sentaram-se em Sveavägen no terraço.
Com visões difusas, a usar o melhor Estafermo hippie
Ouvimos Mecki Mark, mas depois o porco queima.
E iluminado com tudo menos gás e mais fino
Levou o seu tempo para aterrar na sua própria quilha
Foi com a ajuda do Janov, mas levou o ouvido médio.
Depois andei por aí a gritar na peça, senti pena dos miúdos.
No jardim-de-infância havia uma trilha motorizada e toda a fábrica de grotto
Rastejei dentro da minha pele e fartei-me da polémica
Fui levado para a Clínica Ambulatória Maria.
Lá tenho antabus, por algumas semanas fiquei nas fezes
Corei tão bem quando tive uma recaída.
Depois aceitei um emprego numa firma, foi como o tempo.
Vestindo um blazer e uma gravata e uma asa esquerda velada
Mas tratámos dos Ulmeiros quando a polícia foi esfaqueada.
A propósito, um polícia e eu éramos amigos na escola.
Mas a cidade com que sonhei estava cheia de imaginação e cor
Onde raio se meteram o Hjalmar Mehr e o Wallenberg?
E os Ulmeiros permanecem preservados, mas as pessoas perderam a sua força.
Alguns desapareceram para a floresta e outros para o secador
Outros sentar-se com a família e crianças e manter a cor
Nas Montanhas Farsta, Skärarbrink, Hässelby e Framboesa
Com gastrite e câncer-me parece um pouco forte demais
Ser forçado a viver nesse ambiente e morrer de ataque cardíaco
Com rentabilidade nos olhos e com a cabeça debaixo do braço
Construíram um manicómio e a grande cidade perdeu o seu encanto.
Talvez fosse mais fácil andar aqui em ekluten.
Se as meninas tivessem que entrar e rasgar as decisões
Porque estou cansado de castelos de ar e retórica fina
E falar sobre casas de serviço e transportes públicos expandidos
Mas o velho veio e o velho foi com o portfólio de documentos.
E põe-te em paz e em silêncio na melhor poltrona de couro
O que é que o velho se importa se ele sopra frio como Satanás?
Sobre as raparigas que agora vão mudar-se para Regeringsgatan
E o tipo que roubou o kovan nunca tocou em nenhuma droga.
Ele é um Senhor respeitável, anda em terreno seguro.
Eu, eu sorri tanto e engoli até querer matar
Eu pertencia ao silencioso, O constantemente atropelado
Peguei na minha faca e pensei: "Não cortes, só rispa.»
O galo veio e eu apanhei boleia para o primeiro melhor hispa
Rasguei, esmurrei, chutei e gritei como um rapt
Disseram que eu era perigoso, apesar de ser apenas oprimido.
Sugeri aos inquilinos e disse: "Olá, hope, como estás ? »
E cantavam uma canção que pensavam ser demasiado longa e tão pirosa
Cantei em Mosebacke, mas a resposta estava tão murcha.
Que eu saí e praguejei e chorei no elevador da Catherine.
Eu ia saltar quando me atingisse como um livro
Que acabei de receber a conta por um gancho de direita de merda.
Eu fui como um YoY entre a apatia e o pedestal
Entre Hagaparkens quiet afundn e T-Centralen
E o melhor é escurecer, estou no meio da manteiga
E depois voltei a ser zero, e depois desisti de tudo.
Uma semana foram só problemas, conflitos e stress.
E quando finalmente ficaste só, morreste de tédio.
Então eu derrubei a Terra Jack e não fui acordado até
Inverno, sim, o fascismo estava à porta
Com suástica, ódio, heroína e dinheiro que era rápido
E o Deus chama-se mamão e o rei chama-se Abba.
Mas se dizes "a Revolução rebentou", então estás enganado.
Porque tudo tem a sua estação e a ansiedade é a nossa herança
Mas você sabe disso, Meu Caro Sr. curador.
Se quiser saber mais sobre mim, consulte um computador.
Vou-me embora agora porque parei de bater, lutar e devastar
Então conheci um homem a caminho da cidade para Beckomberga.
Eu pergunto: "Quem são vocês que parecem tão cansados e querem»
Ele responde "Birger Jarl", Eu só digo "boa sorte".»