Mörbyligan — Kalle E. Andersson letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Kalle E. Andersson" de Mörbyligan.
Letra
Kalle Emil Andersson hade jobbat hela dan
Han längtade hem till frugan ryggen värkte utav fan
Att släpa tunga lådor i en jävla massa år
Det sliter hårt på kroppen ja det sätter sina spår
Han köpte sig ett Aftonblad i kiosken på station
Till Elsa köpte han choklad en fredagstradition
Han lutade sig mot disken för att pusta ut ett tag
Då träffades hans käke av ett våldsamt knytnävslag
Nu kunde det ha slutat på det sätt det ofta gör
Den som har blivit slagen slår och arbetaren dör
Men Kalle hade endast ett år kvar till sin pension
Han vägrade bli offer för vår välfärdsillusion
Han torkade bort blodet och med blicken kall som snö
Han röt sitt gamla stridsrop segra eller dö
Ligisterna dom flydde i panik till sina hål
Ty den forne legionärens nävar var av härdat stål
Kalle Emil Andersson blev hjälte här i stan
Och direktören bjöd på fest men kalle han sa fan
Ingen jävla kapitalist ska tacka mig för nåt
Men kör för en kopp kaffe ja det kan ju smaka jävligt gott
Tradução da letra
Kalle Emil Andersson esteve a trabalhar o dia todo.
Ele ansiava por casa para a mulher, doía-lhe as costas como o diabo.
Arrastar caixas pesadas durante muitos anos
Está a trabalhar muito no corpo. sim, está a deixar a sua marca.
Comprou uma folha nocturna no quiosque da estação.
Para Elsa ele comprou chocolate uma tradição de sexta-feira
Ele inclinou-se contra o balcão para soprar para fora por um tempo
Depois o maxilar foi atingido por um violento golpe de punho.
Agora podia ter acabado como muitas vezes acaba.
Aquele que foi espancado greves e o trabalhador morre
Mas o Kalle só tinha um ano até à reforma.
Ele recusou-se a ser vítima da nossa ilusão de bem-estar.
Ele limpou o sangue e com os olhos frios como a neve
Ele rugiu o seu velho grito de batalha triunfou ou morreu
Os bandidos fugiram em pânico para os seus buracos
Pois os punhos do antigo Legionário eram de aço endurecido.
Kalle Emil Andersson tornou-se um herói aqui na cidade.
E o director convidou uma festa, mas o kalle disse:
Nenhum capitalista devia agradecer - me por nada.
Mas corra para uma xícara de café sim pode saber muito bem