Mikael Wiehe — Förändringen letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Förändringen" de Mikael Wiehe.
Letra
Det hände mej nåt konstigt häromåret
Det hände mej en all’es vanlig dag
Det börja' som en missfärgning av håret
Jag kunde inte fatta vad det var
Jag greps av en sorts underlig förstämning
Det var nånting, jag var tvungen att förstå
Det var som om det skett nån sorts förändring;
nånting, jag inte alls förstod mej på
Det kändes som en smygande förlamning
Jag visste inte längre nånting alls
Det var nånting som förfallit till betalning
och jag hitta' inte pengarna nånstans
Jag slutade att visa mej på gatan
Jag smög mej bara ut när det var kväll
Jag orka' inte träffa folk och prata
Jag ville bara vara för mej själv
Jag minns när hela livet låg framför mej
Jag minns när jag tog hela världen i min famn
Jag minns när det var sommar hela året
och ingenting var lika vackert som ditt namn
Jag minns när vi var vänner och kamrater
Jag minns när hela världen var vårt fosterland
Jag minns när livet var en sprakande teater
och när vi alla var en del av samma kamp
Nu lever vi i mörker och förtvivlan
Vi är förblindade av ängslan och av sorg
Vårt stolta broderskap har gått till sista vilan
och varje hem har bli’tt sin egen lilla borg
Och några blev betrodda män i staten
Och andra lever på att ständigt spela falskt
Och alla har vi bli’tt en del av apparaten
Och ingenting betyder längre nånting alls
Nu vet jag vad som hände häromåret
Jag fattade till slut fast det var svårt
Vi är en del av nåt som redan är passerat
Och framtiden är inte längre vår
Jag ser på mina barn ibland på natten
Där sover dom med världen i sin famn
Jag hoppas, dom ska resa sej en morgon
och göra det, vi inte längre kan
Tradução da letra
Aconteceu-me uma coisa estranha no outro ano.
Aconteceu-me um dia normal
Começa como uma descoloração do cabelo
Não podia acreditar.
Fui apanhado por uma estranha confusão.
Havia algo que eu tinha que entender.
Era como se houvesse algum tipo de mudança.;
alguma coisa, eu não me entendia.
Parecia uma paralisia insidiosa.
Já não sabia de nada.
Algo era devido
e não encontrei o dinheiro em lado nenhum.
Deixei de me mostrar na rua.
Escapei quando era noite.
Não posso conhecer pessoas e falar
Eu só queria ser para mim
Lembro-me quando toda a minha vida estava à minha frente.
Lembro-me de quando levei o mundo inteiro nos meus braços
Lembro-me de quando era verão o ano todo.
e nada era tão bonito como o teu nome
Lembro-me de quando éramos amigos e camaradas.
Lembro-me de quando o mundo inteiro era o nosso país.
Lembro-me quando a vida era um teatro crepitante
e quando todos fizemos parte da mesma luta
Agora vivemos na escuridão e no desespero
Estamos cegos pela ansiedade e tristeza
A nossa orgulhosa Irmandade foi para o descanso final.
e cada casa tornou-se o seu pequeno castelo
E alguns eram homens de confiança no estado.
E outros vivem constantemente jogando falsamente
E todos nós nos tornamos parte do aparelho
E nada mais significa nada.
Agora sei o que aconteceu no outro ano.
Finalmente consegui, apesar de ter sido difícil.
Somos parte de algo que já passou
E o futuro já não é nosso.
Olho para os meus filhos às vezes à noite.
Lá dormem com o mundo nos seus braços
Espero que se vão embora uma manhã.
e fá-lo, não podemos mais