Lars Winnerbäck — Ett slags liv letra e tradução

A página contém a letra e a tradução em português da música "Ett slags liv" de Lars Winnerbäck.

Letra

Jag har aldrig drömt om diamanter
Jag har aldrig drömt om guld
Jag har drömt för att få vila en stund
Från ärenden och skuld
Från en kall och blåsig vinter
Från ett inarbetat mönster
Jag är ingenstans på väg här
Men det lyser i ditt fönster
På varsin sida samma säng
På varsin sida jorden
Här rullar bilder från en undergångsfilm
Och jag har svårt att finna orden
Ser du stenarna som rullar här
Det blir aldrig mer som förr
Det här är sista gången jag
Vänder om och ringer på din dörr
För tradarna som ger sig ut på vägarna
Eller båtarna som lämnar sin hamn
Jag kommer aldrig sluta höra
Hur dom ropar mitt namn
Ta vind, ge dig av, här finns en famn
Och ett slags liv
Hör du sångerna och ropen
Det är ungarna på gården
Dom säger att allvaret är över
För den här gången
Det var en hare där i snåren
Häll upp mer av det röda
Och säg att du vill ha mig
Jag är lite rädd
Att andra män ska komma hit och ta dig
Och jag är rädd att du mår bra nu
Att allt det onda har gått över
Jag är rädd att jag står kvar på samma punkt
Utan nåt som jag behöver
Gav jag upp det allra dyraste
Lite grann får man försaka
Jag var bara rädd att
Himlen skulle hämta mig tillbaka
Medan tradarna ger sig ut på vägarna
Eller båtarna lämnar sin hamn
Jag kommer aldrig sluta höra
Hur dom ropar mitt namn
Ta vind, ge dig av, här finns en famn
Och ett slags liv

Tradução da letra

Nunca sonhei com diamantes
Nunca sonhei com ouro
Tenho sonhado em descansar
De recados e dívidas
De um inverno frio e ventoso
A partir de um padrão dito
Não vou a lado nenhum.
Mas brilha na tua janela
De cada lado a mesma cama
Em cada lado da Terra
Aqui rola fotos de um filme do mal
E acho difícil encontrar as palavras
Vês as pedras a rolar aqui?
Nunca será como costumava ser
Esta é a última vez que eu ...
Vira-te e chama a tua porta.
Para os comerciantes que se fizeram à estrada
Ou os barcos que saem do Porto
Nunca deixarei de ouvir
Como chamam o meu nome
Pega no vento, sai daqui, há um abraço
E um
Ouves as canções e os gritos
São os miúdos no pátio.
Dizem que a seriedade acabou.
Para este tempo
Havia uma lebre lá no bosque.
Despeje mais do vermelho
E diz-me que me queres
Estou um pouco assustada.
Que outros homens virão aqui e te levarão
E receio que agora estejas bem.
Que todo o mal passou
Receio que ainda esteja no mesmo ponto.
Sem nada que eu precise
Desisti do Mais caro.
Tens de desistir um pouco.
Eu só estava com medo que
O céu trazer-me-ia de volta
Enquanto os comerciantes se faziam à estrada
Ou os barcos deixam o seu porto
Nunca deixarei de ouvir
Como chamam o meu nome
Pega no vento, sai daqui, há um abraço
E um