Dia Psalma — Atomvinternatt letra e tradução

A página contém a letra e a tradução em português da música "Atomvinternatt" de Dia Psalma.

Letra

Långt borta i fjärran östern
Nånstans i ett annat land
Där sitter en man och funderar
Med ett fotografi i sin hand
En bild av hans enda dotter
Ett vackert och oskyldigt barn
Det var länge sen hon lämnade jorden
Men hans kärlek, den finns ännu kvar
Hans hud är sargad och ärrig
Hans kropp är gammal och klen
Men han minns ännu den dagen
Då deras ögon mötte dödens sken
SOLEN FÖRSVANN
BAKOM RADIOAKTIVT DAMM
HIMLEN BLEV SVART
ATOMVINTERNATT
Marken rasade under deras fötter
Trycket blåste bort deras hus
Tiotusentals människor blev blinda
När dom såg in i Dödens ljus
Sen dess är inget detsamma
Folk tänker inte längre som förut
Man har insett att människans dumhet
Kan orsaka jordens slut
Så han sitter där och funderar
Med sin dotters bild i sin hand
Varje kväll ser han solen gå ner
Vid hans hemstad Hiroshimas strand
SOLEN FÖRSVANN
BAKOM RADIOAKTIVT DAMM
HIMLEN BLEV SVART
ATOMVINTERNATT
I en obeskrivlig hetta
Simmade allt i ett hav utav blod
Ett inferno av rök och eld
Där vackra byggnader en gång stod
Han försöker att glömma
Atombombens tillkomst i historien
Men han kan bara önska
Att det aldrig nånsin får hända igen

Tradução da letra

Longe no Extremo Oriente
Algures noutro país
Há um homem a pensar
Com uma fotografia na mão
Uma foto da sua única filha.
Uma criança linda e inocente
Já passou muito tempo desde que ela deixou a Terra.
Mas o seu amor ainda lá está
A sua pele está rasgada e cicatrizada.
Seu corpo é velho e fraco
Mas ele ainda se lembra daquele dia.
Então seus olhos encontraram o brilho da morte
O SOL DESAPARECEU
POR DETRÁS DA POEIRA RADIOACTIVA
O CÉU FICOU NEGRO
Noite de Inverno Atómico
O chão ragava debaixo dos seus pés
A pressão explodiu a casa deles.
Dezenas de milhares de pessoas ficaram cegas.
Quando olharam para a luz da morte
Desde então nada é o mesmo
As pessoas já não pensam como antes
Foi reconhecido que a estupidez do homem
Pode causar o fim da Terra
Então ele está ali sentado a pensar
Com a imagem da filha na mão
Todas as noites ele vê o sol pôr-se
Na costa da sua cidade natal, Hiroshima
O SOL DESAPARECEU
POR DETRÁS DA POEIRA RADIOACTIVA
O CÉU FICOU NEGRO
Noite de Inverno Atómico
Num calor indescritível
Tudo nadava num mar de sangue
Um inferno de fumaça e fogo
Onde belos edifícios outrora estiveram
Ele tenta esquecer
A criação da bomba atômica na história
Mas ele só pode desejar
Que nunca mais voltará a acontecer