Cornelis Vreeswijk — Gideon till Plautus letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Gideon till Plautus" de Cornelis Vreeswijk.
Letra
Jag iakttar din bild Felicia, i svart och vitt
Och allt det svarta mot den vita huden
Blir för en hundradels sekund utbjuden att famnas fritt
Liksom en bubbla går ett sekel i ett glas
Jag ser på hennes mun, jag jämför hennes öra
Men, hon är spegelvänd och vad annat finns att göra
Inga kommentarer, ingen att beröra i denna fas
Och lurenklang, utbröt sig allt narr i gnistret
Ur hjärtat ut du ställa dig till andra i registret
Du gör din plikt och sen råkar du i klistret
En dag till slut
Det hjälper ingenting att spilla mord
Hon gör vad andra vill
Min vilja är motstridig
Jag var för sen eller jag var för tidig
Så blir det en dialog till slut
Tvåsidig och kvävs i ord
Jag vänder blad, och sedan minns jag henne
Och så minns jag henne, att hon var ljuv
Vad sägs vän Plautus om en bild som denne
Hon var i mitten ty vi vore trenne
Och en var tjuv
Liksom en herde med en varulvsblick
Men sommarnatten då
När räven såg att människan var lycklig där hon låg
Vän Plautus, tidigt 60-tal
Ett tappert tåg som förbigick
Envoi:
Vän Plautus, låt det stanna oss emellan
Jag läser dessa bilder ytters sällan
Men medge, det är sällsamt inte sant
När man helt plötsligt får ny bild
På gammal dambekant
Tradução da letra
Estou a ver a tua foto Felicia, a preto e branco.
E todo o preto contra a pele branca
É por um centésimo de segundo oferecido para abraçar livremente
Como uma bolha um século entra num copo
Olho para a boca dela, comparo-lhe a orelha.
Mas, ela está espelhada e o que mais há para fazer
Sem comentários, ninguém para tocar nesta fase
E gritando, toda a diversão irrompeu na faísca
Do fundo do coração você se sintoniza com os outros no registro
Cumpres o teu dever e depois metes-te em sarilhos.
Um dia até ao fim
Não ajuda nada derramar assassinato.
Ela faz o que os outros querem.
A minha vontade é contraditória.
Cheguei tarde demais ou cheguei cedo demais.
Por isso, no final haverá um diálogo
Dois lados e sufocados em palavras
Viro as páginas e depois lembro-me dela.
E depois lembro-me dela, que ela era doce
Que tal uma foto como este amigo Plautus?
Ela estava no meio porque éramos trenne
E um era um ladrão.
Como um pastor com um olhar de lobisomem
E a noite de Verão?
Quando a Raposa viu que o homem estava feliz onde estava
Amigo Plautus, início dos anos 60
Um comboio valente que contornou
Envoi:
Amigo Plautus, deixe que fique entre nós.
Eu leio estas imagens raramente.
Mas admite, é raro, não é?
Quando de repente você começa uma nova imagem
Um velho conhecido