Cornelis Vreeswijk — Djävulens sång letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Djävulens sång" de Cornelis Vreeswijk.
Letra
Förstår ni var jag vill komma?
Förstår du det här min vän?
Man talar om människans skugga
Men jag heter Djävulen
Det finns ingenting här på jorden
Ni kan som jag inte kan
Ni är bara stora i orden
Men jag gjorde kvinna och man
Till människa
Det var jag som skapa fysiken
Hos honom som ni ser där
Och skapade den första mystiken
Kring henne som han har kär
De tror sig leva i glädje
Eller leva så gott de kan
Men jag var alltid en tredje
Jag var alltid med när det brann
Se människan
Jag var alltid den svartaste svarta
Mitt hjärta var hårt som sten
Jag sådde ut hatet i Sparta
Och jag sådde ut hat i Aten
Det var jag som byggde Kartago
Och såg till att Kartago försvann
Min ondska glödde i Jago
Men jag var mer grym än han
Än människan
Det var jag som mördade Abel
Och jag strödde saltet i sår
Jag uppfann slunga och sabel
Och krig som tog trettio år
Jag var facklan som Nero tände
Jag stod bakom när svartsjukan brann
Jag var alltid med när det hände
På deras sida som vann
Över människan
Men jag skapade dem men sen gjorde
De sig till en avbild av mig
De samlas kring gröna bordet
Och ålar och vrålar nej
De lär sina ungar vad hat är
Och hatar det värsta de kan
Nu är jag en fattig sate
Men jag är ju åtminstone sann
Men se människan
Här ville jag sluta å gå men
Jag måste säga er först
Att ni som splittrade atomen
Er splittring är ändå störst
Säg inte att Djävulen sade
Men förstå det så gått det kan
Att jag har förlorat vadet
För människans överman
Är bara människan
Hah, hahahaha!
Tradução da letra
Percebes onde quero ir?
Compreendes isto, meu amigo?
O homem fala da sombra do homem
Mas O Meu Nome É O Diabo
Não há nada aqui na Terra
Podes Como Eu não posso
És só grande em palavras.
Mas eu fiz mulher e homem
Ao homem
Fui eu que criei a física.
Com ele como podes ver
E criou a primeira mística
À sua volta ele está apaixonado
Eles pensam que vivem em alegria
Ou viver o melhor que podem
Mas eu sempre fui um terceiro
Eu estava sempre lá quando havia um incêndio.
Veja, Homem.
Eu sempre fui o negro mais negro
O meu coração era duro como pedra
Semeei o ódio em Esparta
E semeei ódio em Atenas
Construí Cartago.
E fez Cartago desaparecer
O meu mal brilhou em Jago
Mas eu era mais cruel do que ele.
O
Eu matei o Abel.
E borrifei o sal em feridas
Eu inventei a funda e o sabre.
E guerras que levaram trinta anos
Eu era a tocha Nero acesa
Fiquei para trás quando o ciúme ardeu.
Eu estava sempre lá quando aconteceu.
Do lado deles quem ganhou
Over Man
Mas eu os criei, mas depois o fiz.
Eles mesmos à minha imagem
Reúnem-se à volta da Mesa Verde.
E enguias e rugas
Ensinam aos filhos o que é o ódio.
E odeiam o pior que podem
Agora sou um pobre patê.
Mas pelo menos sou verdade
Mas vê, homem.
Aqui eu queria parar de ir, mas ...
Tenho de te dizer primeiro.
Que tu, que dividiste o átomo
A tua divisão ainda é a maior
Não me digas que o diabo disse
Mas entendam-no como passou pode
Que perdi a aposta
Pelo Poder do Homem
É só o homem
Hah, hahahaha!