Björn Afzelius — Drottningen av Vence letra e tradução
A página contém a letra e a tradução em português da música "Drottningen av Vence" de Björn Afzelius.
Letra
När varmen vibrerar i det ljuvliga Provence
Då finns vi, som vanligt, ner' på Henry’s Bar i Vence
Vi njuter siestan vid en iskall halva vin
Och inväntar tåligt den betagande Christine
Därinne hörs ropen från ett märkligt klientel:
Dom Snälla Förlorarna i livets eget spel
Här häckar konstnärerna och hororna i sta’n
Här sitter bohemerna och flummarna på rad
Här lever man med varandra
Vid sidan av alla andra
Här söker man livets rus
Till dagens lägsta pris
Här ställer man inga frågor
Här delar man samma plågor
Här är varje njutning
Kanske livets sista spis
Vi sneglar förstulet ut mot torget då och då
Vi känner så väl till vilken väg hon brukar gå
När klockan slår fyra bjuder Henry själv på vin
Då är det snart dags för den bedårande Christine
Och plötsligt så tystnar vrålen
Och plötsligt så dämpas sorlen
Och alla förlorarna
Går ut på trottoarn
Där skrider hon fram i vimlet
Som nedstigen från en himmel
Det vackraste av dom alla:
Drottningen av Vence
Hom samlar förnödenheter i sin bruna korg
Och sakta förbleknar stadens färgsprakande torg
Då nicker vi mot varann och höjer våra glas
Snart är det vår tur, snart har vår drottning handlat klart
Så vänder hon sej mot baren
Och ser oss på trottoaren
Och ger oss ett leende
Som ingen annan har
Då skriker vi ut extasen
Och krossar dom tomma glasen
Då vet vi att också
Denna afton kan bli bra
Tradução da letra
Quando o calor vibra na deliciosa Provença
Então estamos, como sempre, no bar do Henry em Vence .
Nós gostamos de siestan numa metade gelada de vinho.
E aguarda a tenaz Christine
Dentro de você ouve os gritos de uma clientela estranha:
Os bons perdedores no próprio jogo da vida
Aqui os artistas e prostitutas de sta'n breed
Aqui, os boêmios e as brasas sentam-se numa fila.
Aqui vivem um com o outro.
Ao lado de todos os outros
Aqui se procura a rus da vida
Ao preço mais baixo de hoje
Não fazes perguntas aqui.
Aqui você compartilha as mesmas pragas
Aqui está todo o prazer
Talvez o último fogão da vida
Olhamos furiosamente para a Praça de vez em quando.
Sabemos tão bem para que lado ela costuma ir.
Quando o relógio bater, o próprio Henry oferece vinho.
Então está quase na hora da adorável Christine
E de repente os silêncios rugem
E de repente o murmur desvanece-se
E todos os perdedores
A sair pelo passeio
Lá vai ela na multidão
Como desceu do céu
A mais bela de todas:
A Rainha de Vence
Hom recolhe mantimentos no seu cesto castanho.
E lentamente a Praça colorida da cidade desvanece
Depois acenamos um ao outro e levantamos os copos.
Em breve é a nossa vez, em breve a nossa Rainha acabou de negociar.
Então ela vira-se para o bar
E vê-nos no passeio
E nos dá um sorriso
Mais ninguém o fez.
Vamos gritar O Êxtase
E esmaga os copos vazios
Então também sabemos isso.
Esta noite pode ser boa.